Historik för Kommunstyrelsen (Kst) (1971-) Fnr 219
Kommunalnämnden ändrade namn till Kommunstyrelsen den 1 januari 1971 på grund av ändring i kommunallagen - Svensk författningssamling 765:1965. Det behandlas i Kommunalnämndens diarieförda handlingar ärendebeteckning dnr 71/1970 -011.
Drätselkontoret som bildades 1965 lydde under kommunalnämnden och fr o m 1983 under kommunstyrelsen. Drätselkontoret fick namnändring till ekonomikontoret enligt kommunfullmäktiges beslut den 12 februari 1983 § 312. Beslutet började gälla från 1 januari 1984. Den 1 mars 1984 överfördes dess löneavdelning till personalnämnden enligt kommunfullmäktiges beslut den 14 februari 1984, § 61.Underlaget ingår bland kommunstyrelsens diarieförda handlingar under ärendebeteckning 233/83 018.060 900. 930. Av praktiska skäl förvaras lönehandlingarna fr o m den 1 januari 1984 i arkiv för personalnämnden I till 1989 då personalnämnden upphörde och dess verksamhet övertogs av kommunstyrelsen, enligt kommunfullmäktiges beslut 1989-06-09, § 175. Handlingarna har ärendebeteckning 99/86 018. 950.
Den 2 oktober 1985 upprättade kanslichefen en skrivelse, där han bland annat påpekade att arbetslöshetsnämnden "blivit ett alltmer utpräglat samordningsorgan och beredande organ för kommunstyrelsen". Han föreslog att kommunstyrelsen skulle överta uppgiften som arbetslöshetsnämnd från och med den 1 januari 1986. Skrivelsen har kommunstyrelsens diarienummer 364/85 018.740. Den 9 december 1986 § 346 beslutade kommunfullmäktige i enlighet med kanslichefens förslag.
Skyddskommitten för allmän förvaltning omfattade kommunstyrelsens kontor, miljö- och hälsoskyddskontoret, stadsarkitektkontoret och kulturkontoret. Den upphörde i och med utgången av 1987. Fr o m 1988 utsågs en skyddskommitte för varje kommundelsnämnd och en för varje övrig nämnd.
Kommunstyrelsens skyddskommitté bildades 1 januari 1988, enligt personalnämndens förhandlingsprotokoll den 23 november 1987, § 3 och dess diarieförda ärende 193/87 021. 900.
Kommunfullmäktige beslutade 1988-12-12, § 358 att utse kommunstyrelsen till kommunens personalorgan fr o m den 1 januari 1989 och att inrätta ett personalutskott. Handlingarna har diarienummer 531/88. Lönehandlingarna fr o m 1989 förvaras i kommunstyrelsens arkiv.
Den 1 mars 1991 övertog Uppdragskontoret bl a ekonomikontorets verksamhet, uppdragskontoret upphörde 1994-12-31 och verksamheten övergick tillbaka till kommunstyrelsen.
Planavdelningen övergick från Stadsbyggnadsnämnden till Kommunstyrelsen 2007-01-01.
Den 19 mars 2012 fattade kommundirektören Elisabeth Särenfors beslut om en principorganisation för kommunledningskontoret (dnr Kst 2011/260), numer kallat kommunstyrelseförvaltningen. Organisationsförändringen trädde i kraft 1 september 2012. I korthet innebär det att man delat upp kommunstyrelseförvaltningen i två kontor: ett ledningskontor och ett förvaltningskontor. Syftet med förändringarna varr att skapa en mer sammanhållen ledning av kommunen samtidigt som man möjliggjorde ett tydligare arbete med verksamhetsutveckling inom de delar som arbetar med att verkställa de uppgifter som förvaltningen har. Inom ledningskontoret finns processägare som har det kommunövergripande ansvaret inom fem områden: ekonomi, personal, information och kommunikation, kvalitets- och verksamhetsutveckling samt samhällets planering. Inom förvaltningskontoret samlas den del av kommunstyrelseförvaltningen som främst arbetar med att verkställa de uppdrag som kontoret har. Förvaltningskontoret leds av en gemensam chef med titeln biträdande kommundirektör. Avdelningarna inom förvaltningskontoret är plan- och exploatering, IT-service kontor, administrativa avdelningen (redovisning, ekonomi, upphandling, sekretariat, arkiv, lön samt överförmyndare), kundtjänst och utvecklingsavdelningen (personalutveckling, information och kommunikation samt projektledare). Mellan ledningskontoret och förvaltningskontoret råder ett uppdragsförhållande. Ledningskontoret preciserar vad som ska göras medan förvaltningskontoret överväger hur det ska genomföras.
Beslut i fullmäktige den 15 december 2014 (dnr kst 2014/411) flyttas uppgiften att agera arbetslöshetsnämnd samt det integrationspolitiska arbetet från kommunstyrelsen till den nyinrättade kompetensnämnden. Samordning av arbetet med den lokala demokratin flyttas från kommunstyrelsen till den nyinrättade Kultur- demokrati och fritisdnämnden. De nya nämnderna inrättades 1 januari 2015.
Förvaltning: Kommunstyrelseförvaltningen, ksf
Förteckningen upprättad av kanslist Raine Salonen 1988 Kompletterad och omarbetad av assistent Raine Salonen 1996, 2000 och 2001 Kompletterad av assistent Ingalil Plahn 2004,2006, 2007 Kompletterad av arkivarie Anna Talling 2012, 2014 Kompletterad av arkivarie Linda Andersson, 2022
Historik för Drätselkontoret/Ekonomikontoret under Kommunstyrelsen (1971-1985)
Drätsel är ett äldre ord för offentliga finanser och hur man förvaltar dem.
Kommunalkontoret var t o m 1964 ett av kommunalnämndens förvaltande organ. 1965 delades kommunalkontorets arbetsuppgifter upp i två förvaltningar - drätselkontoret och kommunalkansliet. Drätselkontoret kom att handha den ekonomiska verksamheten. 1971 ersattes kommunalnämnden av kommunstyrelsen, varunder drätselkontoret kom att lyda. Den 1 januari 1984 inrättades ekonomikontoret som övertog drätsekontorets verksamheter. Det beslutades av kommunfullmäktige den 12 december 1983 § 12. Löneavdelningen överfördes den 1 mars 1984 till personalkontoret och dess nämnd personalnämnden. Det beslutades av kommunstyrelsen den 14 februari 1984 § 61. Handlingarna ingår bland kommunstyrelsen diarieförda handlingar, ärendebeteckning 233/83 018. 060. 900. 930. Fr o m 1984 års lönehandlingar förvaras i arkiv för personalnämnden II. Övriga handlingar förvaras i det här arkivet.
Den 1 mars 1991 övertog Uppdragskontoret bl a ekonomikontorets verksamhet. Uppdragskontoret kom att på uppdrag handlägga ärenden för alla kommunens myndigheter. Kommunstyrelsens arbetsutskott fungerade som uppdragskontorets styrelse fram till den 1 juli 1992 då uppdragsstyrelsen tillkom. I och med 1994 års utgång upphörde uppdragsstyrelsen och uppdragskontoret och verksamheterna överfördes tillbaka till kommunstyrelsen och den nybildade styrelsen för teknik och försörjning.
Historik upprättad av arkivarie Linda Andersson, september 2021
Historik för Fastighetskontoret under Kommunstyrelsen (1960-1973)
1947 startade förmedlingsverksamheten i Järfälla och då under kommunalnämnden. Förmedlingsorganet kom att höra till fastighetskontoret då det bildades 1960. 1971 ersattes kommunalnämnden, varunder fastighetskontoret lydde, av kommunstyrelsen. 1974 övertog fastighetskontoret med förmedlingsorgan av Fastighetsnämnden (1974-1989)
Historik upprättad av arkivarie Linda Andersson, september 2021
Historik för utredningen Invandrare i Järfälla (1974-1975)
I början av 1974 anmäldes utredningen "Invandrare i Järfälla" i kommunstyrelsen. Den 10 september 1974 § 442 beslutade kommunstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp som skulle handlägga invandrarfrågor och tolkservice. Arbetsgruppen höll sitt första sammanträde den 22 januari 1975, dessa handlingar bildar en egen serie under kommunstyrelsens arkiv.
Den 26 maj 1975 § 137 beslutade kommunfullmäktige att kommunen skulle träffa avtal med landstinget om tolkservice. Personalnämnden tecknade det den 5 juni 1975. Den 11 juni 1976 § 152 beslutade kommunfullmäktige att säga upp avtalet fr o m 1976 års utgång. Handlingarna förvaras bland kommunstyrelsens diarieförda handlingar under ärendebeteckningarna 536/72 018. 670, 62/74 090. 900, 584/74 001. 999, 388/76 001. 999 och 711/74 013. 999 samt bland personalnämndens diarieförda handlingar dnr 29/75 021. 960.
Den 15 december 1975 beslutade kommunfullmäktige att inrätta en invandrarfunktion inom kommunstyrelsens informationsavdelning. I utredningen föreslog arbetsgruppen för invandrarfrågor att en referensgrupp skulle knytas till invandrarfunktionen. Referensgruppens handlingar bildar ett eget arkiv. Utredningarna, invandrare i Järfälla, rapport och sammanfattning och invandrarbarn förvaras under dnr 02/74 090. 900.
Historik upprättad av arkivarie Stina Hållnissa 1983
Kompletterad av arkivarie Linda Andersson, 2022
Historik för centrala samordningsgruppen för invandrarfrågor (1984-)
Den 7 november 1984 föreslog kommunstyrelsen kommunfullmäktige besluta bl a att arbetsgruppen för invandrarfrågor omvandlas till parlamentarisk samordningsgrupp för invandrarfrågor, vari ingår ordförandena i socialnämnden, fastighetsnämnden, skolstyrelsen, fritidsnämnden och kulturnämnden, att en central samverkansgrupp bildas av tjänstemän från ovan angivna nämnder.
Kommunfullmäktige beslutade i enlighet med förslaget den 10 december 1984 § 363, med tillägg, samt från arbetslöshetsnämnden. Enligt handlingar i beslutsunderlaget till kommunstyrelsens beslut, dnr 209/84 000. 900 fick gruppen benämningen, centrala samordningsgruppen för flyktingmottagande. Socialnämnden har ärendebeteckning 269/84 000. 900.
Historik upprättad av kommunarkivarie Stina Hållnissa 1990
Historik för Lokala kommunala organ, lok. utredning (1978-) Fnr 89
Den 1 januari 1980 trädde lagen om lokala kommunala organ i kraft. Den gav kommunerna större frihet att anpassa sin organisation efter de lokala förutsättningarna.1978 tillsatte kommunstyrelsen en utredning om lokala kommunala organ. Den 29 mars 1982, § 70, beslöt kommunfullmäktige på utredningens förslag att inrätta en kommundelsnämnd i Kallhäll-Stäket på försök. Samtidigt beslöt kommunfullmäktige att kommundelsnämnden skulle ha verksamhets-, budget- och personalansvar för äldreomsorgen, fritid, bibliotek och delar av skolan. Den 1 juli 1983 tillkom även barnomsorgen. Fr o m den 1 januari 1988 infördes kommundelsnämnder i hela kommunen. Då fick kommundelsnämnderna överta även arbetsuppgifter som tidigare handlagts av socialnämnden och skolstyrelsen samt av de upphörda fritids- och kulturnämnderna. Det blev fyra kommundelsnämnder, Barkarby/Skälby, Jakobsberg, Viksjö och den befintliga Kallhäll/Stäket. Kommundelsnämnderna upphörde den 29 februari 1992.
Utredningens handlingar finns samlade i kommunstyrelsens diarieförda handlingar dnr 99/86 018. 950.
Historiken upprättad av assistent Raine Salonen 1998
Historik för Administration och vård av kommunens friområden, utredning
Den 9 januari 1968 § 48 gav kommunalnämnden markvårdsutredningen i uppdrag att även utreda fågel- vilt- och fiskevårds-frågorna inom kommunen. Markvårdsutredningens handlingar har en egen arkivförteckning. Av kommunstyrelsens protokoll den 9 mars 1971 § 135 framgår att kommunstyrelsen befriade markvårdsutredningen från dess uppdrag. Fiskevårds- och viltvårdsfrågorna hade då ej behandlats. Den 3 juni 1971 skrev kanslichef B L till kommunstyrelsen och angav att viltvårds- och fiskevårdsfrågorna var vilande ärenden. En PM daterad 15 december 1972 behandlar viltvårdsfrågorna. Den 4 september 1974 inkom till kommunalkansliet en skrivelse med förslag om att låta kommunalkansliet genomföra en utredning rörande administration och vården av kommunens grönområden. En samordning av de vilande utredningarna, markvårds-utredningen och ansvarig nämnd för viltvårdsfrågorna på kommunens friområden skulle kunna ske. Samtliga nämnda handlingar ingår bland kommunstyrelsens diarieförda handlingar under dnr 613/74 018. 830. Den 5 februari 1976 inkom en utredning benämnd, friområdenas administration och vård. Ärendets behandlades av kommunfullmäktige den 14 juni 1976 §244. Där beslutades bl a att uppdra åt kommunstyrelsen att utse en samrådsgrupp för friområdenas administration och vård. Handlingarna ingår bland kommunstyrelsens diarieförda handlingar under dnr 613/74 018. 830.Enligt beslut av kommun-styrelsen den 17 februari 1976, överlämnades utredningens förslag för yttrande till fritidsnämnden, tekniska nämnden, fastighetsnämnden, kulturnämnden och miljövårdsrådet, med begäran om att de skulle utse representanter till referensgrupp angående administration och vård av kommunens friområden. Handlingarna är diarieförda på kommunstyrelsen under dnr 182/75 011. 997.
Den 9 januari 1975 inkom till kommunalkansliet en skrivelse med förslag till uppläggning av viltvården inom kommunen från K M. Den 25 maj 1976 § 292 beslutade kommunstyrelsen att skrivelsen ej skulle föranleda någon kommunstyrelsens åtgärd. Kommunstyrelsen föreslog i sitt yttrande den 18 maj 1976 att ansvaret för kommunens viltvård skulle tilldelas tekniska nämnden. Handlingarna är diarieförda på kommunstyrelsen under dnr 15/75 090. 830. Den 28 oktober 1975 inkom till kommunalkansliet en motion från Järfälla centerpartiets kommunfullmäktigegrupp genom S H, angående markvården m m på Järvafältet. Kommunalkansliet anser i sitt yttrande den 14 maj 1976 att intentionerna i motionen beträffande markvården väl tillgodoses i den aktuella utredningen, Förslag till administration och vård av kommunens friområden. Den 14 juni 1976 § 252 beslutade kommunfullmäktige att centerpartiets motion ej skulle föranleda någon kommun-fullmäktiges åtgärd. Handlingarna är diarieförda på kommunstyrelsen dnr 597/75 016. 210. De flesta av utredningens handlingar är diarieförda på kommunstyrelsen under dnr 613/74 018. 830.
Historik upprättad av assistent Raine Salonen 1991
Historik för Lokala Demokratiutredningen (1974-1977) Fnr 88
Den 30 september 1974 § 235 beslutade kommunfullmäktige att "här berörda områden skall utredas genom en särskild kommitte". Kommitten skulle kunna ta upp andra frågor som rör den kommunala demokratin. Beslutet kom till på grund av motioner om att förbättra kommun invånarnas insyn i och kontroll av de kommunala bolagen och stiftelserna.
Diarienummer 300/73 016. 200 om förändrad budgetmetodik, dnr 531/73 016. 900 om yttranderätt för suppleant, dnr 627/73 016.997 om de politiska partiernas arbetsmöjligheter, dnr 163/74 016.997 och dnr 310/74 016. 600 om lokal styrelse för Viksjöskolan.
Den 29 oktober 1974 § 540 utsåg kommunstyrelsen kommitten som tog namnet Lokala demokratiutredning. Ärendet har dnr 554/74 019. 950. Utredningen bordlade frågan i avvaktan på en statligt utredning. Den 7 februari 1977 § 28 befriade kommunfullmäktige utredningen från sitt uppdrag. Protokollen förvaras i dnr 554/74 019. 950.
Den 20 januari 1976 § 35 uppdrog kommunstyrelsen åt lokala demokratiutredningen att utarbeta riktlinjer för hur tjänstemannayttranden skall behandlas i nämnder och styrelser. Kommunstyrelsen beslutade den 25 maj 1976 § 288 att överlämna skrivelsen till samtliga nämnder och förvaltningar. Ärendet har dnr 40/76 013. 900.
Historiken upprättad av kanslist Raine Salonen 1984
Historik för Markvårdsutredning (1967-?)
Den 5 oktober 1966 skrev stadsträdgårdsmästare H-U F vid Järfälla kommuns byggnadskontor en skrivelse om "Görvälns skogsområden ur fritids- och grönområdessynpunkt". I skrivelsen föreslår han bl a att kommunen skulle köpa in Görvälns gård för att bl a tillförsäkra kommunen mark för fritidsändamål. Denna skrivelse sändes som bilaga tillsammans med skrivelse från fritidsnämndens ordförande B D och fritidschef G B, skrivelserna var undertecknade den 15 december 1966, till kommunalnämnden. Den 7 februari 1967 § 53 beslutade kommunalnämnden att tillsätta en kommitté för utredning om den framtida användningen av byggnaderna inom Görvälnsområdet, jämte frågan om framtida skötsel. Frågan om användningen av bygganerna kom att behandlas av kulturbyggnadsutredningen. Dess handlingar upptas i en separat förteckning.
Markvårdsutredningen kom att behandla grönområdenas framtida skötsel. Kommunalnämnden beslutade att dess vice ordförande G L skulle vara sammankallande och hos byggnadsnämnden och fritidsnämnden hemställa att de skulle utse en ledamot vardera. Sekreterare för utredningen var stadsträdgårdsmästare H-U F. Kommitten höll sitt första sammanträde den 11 september 1967. Enligt kommunalnämndens protokoll den 9 januari 1968 § 48 fick kommitten i uppdrag att utreda även fågel-, vilt- och fiskevårdsfrågorna inom kommunen. Handlingarna är diarieförda på kommunal-nämnden under diarienummer 371/68 -090. Den 19 augusti 1968 § 114 föredrogs fritidsnämndens utredning angående viltvårdsfrågorna i kommunen för kommunalnämndens arbetsutskott. Utredningen överlämnades för kännedom till markvårdsutredningen. I kommunalnämndens protokoll hänvisas till dess ärendebeteckning 406/68 -090 och ytterligare en hänvisning till dnr 613/74 018. 830, men fritidsnämndens viltvårdsutredning finns ej där.
Den 9 mars 1971 § 135 beslutade kommunstyrelsen att remittera markvårdsutredningens betänkande för yttrande till tekniska nämnden, fritidsnämnden, byggnadsnämnden, kulturnämnden, miljövårdsrådet, Järvafältskommittens friområdeskommitte och Järfällakretsen av Svenska naturskyddsföreningen och att befria markvårdsutredningen från dess uppdrag. Fiskevårds- och viltvårdsfrågorna hade ej behandlats. Den 3 juni 1971 skrev kanslichef B L till kommunstyrelsen och angav att viltvårds- och fiskevårdsfrågorna var vilande ärenden. En PM daterad 1972-12-15 behandlade viltvårdsfrågorna. Den 4 september 1974 inkom till kommunalkansliet en skrivelse med förslag om att låta kommunalkansliet genomföra en utredning rörande administrationen och vården av kommunens grönområden. En samordning av de vilande utredningarna, markvårdsutredningen och ansvarig nämnd för viltvårdsfrågorna på kommunens friområden skulle kunna ske. Samtliga nämnda handlingarna ingår bland kommunstyrelsens diarieförda handlingar under dnr 613/74 018. 830. Den 5 februari 1976 inkom en utredning benämnd, Friområdenas administration och vård. Ärendet behandlades av kommunfullmäktige den 14 juni 1976 § 244, där beslutades bl a att uppdra åt kommunstyrelsen att utse en samrådsgrupp för friområdenas administration och vård. Handlingarna är diarieförda på kommunalnämnden under under dnr 564/ 66-361. Där ingår endast markvårdsutreningen med en ofullständig omgång bilagor och kopior av protokoll 1967-1970. Övriga handlingar är överförda till dnr 613/1974 018. 850.
Historik av assistent Raine Salonen 1990
Historik för Sysselsättningsprogrammet (1977-1979)
Den 1 september 1977 hade R T, E D och L R i en skrivelse till arbetslöshetsnämnden föreslagit olika åtgärder med anledning av arbetsmarknadssituationen för ungdom i Järfälla. Det står omnämnt i kommunstyrelsens protokoll § 413/1977. I kommunstyrelsens protokoll § 482/1977, står bl a att man beslöt genomföra sysselsättnings-programmet för arbetslös ungdom och vilka som skulle ingå i ledningsgruppen. Ledningsgruppen höll sitt första sammanträde den 2 december 1977. Det sista funna protokollet är daterat den 5 september 1979. I ledningsgruppens protokoll § 29/1978, nämns att en politisk ledningsgrupp börjat arbeta. Den tillsattes av kommunstyrelsen den 3 oktober 1978, § 393. Den höll sitt första sammanträde den 27 oktober 1978. Det sista funna protokollet är daterat den 27 november 1979.
Arbetslöshetsnämnden övertog verksamheten 1980. Det står omnämnt i dess protokoll § 2/1980-03-06. Protokoll och handlingar ingår bland kommunstyrelsens diarieförda handlingar under ärendebeteckning 432/1977 090. 750.
Historiken upprättad av arkivföreståndare Stina Hållnissa 1982
Historik för Politiska samordningsgruppen för invandrarfrågor (1985-?)
Den 10 december 1984 § 363 beslutade kommunfullmäktige att arbetsgruppen för invandrarfrågor fr o m 1985 skall heta politiska samordningsgruppen för invandrarfrågor och att även fastighetsnämnden skall ingå i gruppen för att anvisa lägenheter till invandrare. Handlingarna ingår i kommunstyrelsens diarieförda handlingar dnr 209/84 000. 900.
Historiken upprättad av kommunarkivarie Stina Hållnissa 1990
Historik för Kulturkvarterskommitten (1974-?)
Den 17 december 1974 § 638 beslutade kommunstyrelsen att tillsätta en kommitte för utarbetande av program till kulturkvarter. Det skulle inrymma bibliotek, samlingssalar, administrationslokaler, affärslokaler och lokaler för försäkringskassa. Fastighetsdirektör G J utsågs till sekreterare. Kommunstyrelsen och kulturnämnden hade förtroendevalda i kommitten. Den 4 oktober 1977 § 434 uppdrog kommunstyrelsen åt byggnadsnämnden att utarbeta ny stadsplan för det så kallade kulturkvarteret mellan Vasavägen - Folkungavägen - Ynglingavägen. Handlingarna förvaras bland kommunstyrelsens diarieförda handlingar diarienummer 710/74 090. 950.
Historiken upprättad av assistent Raine Salonen 1987
|